Hej höst, efterlängtade jävla höst. Jag gillar ju mörkret och löven och luften och kylan men jag blir fan lite vilsen när jag liksom är för mig själv. Svårt att hålla nån slags riktning, skapa nån slags mening när varenda kväll är ensam och sådär. Inte för att jag behöver nått förhållande, men jag behöver distrahera mig från mig själv.
 
Har lite panik över att allvaret börjar nu, över att nu är jag ensam på riktigt och ska ta riktigt vuxenansvar. Nu var det färdigsnyltat och det är lika bra, jag vill ju vara en ö helt utan rötter. Känner mig bara så jädra osäker på om jag klarar det. Det är svårt för mig att hålla ordning på grejer och det är svårt för mig att gå till affärn och det är svårt för mig att göra en massa grejer som man automatiskt "ska" kunna men som jag nu måste kunna.
 
Vet fortfarande inte vart jag ska göra av vardagarna och nu sover jag dåligt igen.

1 kommentarer

Pats

04 Sep 2013 17:34

Usch vad jag önskar att vi bodde nära så vi kunde hjälpas åt med sånahär grejer. Bah ringa "tja, jag ska till affärn, ska du ha nåt?" osv. Usch vad jag önskar det. "Hej, kom över med lite tvätt, jag har tvättstugan, vi kan tvätta ihop!" osv. Fan. Jävla Karlstad.

Svar: Jävla finspång!! Jävla avstånd. Hur asgött vore det inte om en bara kunde gå och handla ihop liksom, arrgghh.
CoffinCutie

Kommentera

Publiceras ej