Tänker mycket på häxor och sammet, funderar på att börja röka igen lite sådär bara för att jag kan och har börjat läsa bara för att det är höst. Med hösten kom också en depp som jag inte riktigt vet hur jag ska hantera, det brukar ju annars vara våren och sommaren som är värst.
 
Jag har fått boendestöd och det stressar mig som fan. Det är inte naturligt att släppa in främlingar i sitt hem som ska rota i ens liv men det blir nog bra. Blir det inte bra så ber jag dom fara och flyga.
 
Jag har haft den värsta helgen på länge, känt mig bortvald och utanför och onödig. Med rätta ska väl tilläggas även om det säkert inte var nån som gjorde det med flit. Men ändå, det gör satans ont att bli bortglömd av dom man litar mest på. Inte blev det bättre av att höra idag att jag överreagerat. Så det blev många tårar och lördagskvällen spenderades i något slags vakuum, satt som i en dimma och försökte se en film. Somnade tolv och vaknade fyra dagen efter, utan meds i might add. Sömnen ja, den fungerar som vanligt inte.
 

Meningslösheten smyger sig på och det gör också sorgen. Fan jag tror jag sörjer något som inte hänt. Det är en ständigt pågående process. Satan vad jag är i behov av terapi eller en ny människa som bara kan liksom plocka upp mig och säga att det blir bra. Men det lutar nog ändå mer åt eremithållet, det gör det alltid. När väl boendestödet kickar igång ordentligt behöver jag inte träffa en enda människa som tror att den känner mig.

1 kommentarer

Pats

21 Oct 2013 14:59

Fy fan vad tungt, det är det här med. Tänk på Birmingham, raring. Eller Manchester. Eller bara nån sketen småstad med en pub och en sjö och en mataffär och en buss till civilisationen. Det är meant to be, det tror jag. Vill i alla fall.

Svar: Det måste vara så, fuck hela skiten vi kör ändå.
CoffinCutie

Kommentera

Publiceras ej